Vilka egenskaper skiljer akvarellfärger åt - förutom själva kulören?

 

Blå akvarellfärger med olika egenskaper
Från vänster: "Blue" (Rosa Gallery), French Ultramarine (Winsor&Newton), Deep sea Green (Schmincke), Antwerp Blue (Winsor&Newton), Cobalt Blue (Winsor&Newton), Turqouise (Rosa Gallery)

I ett inlägg om färgblandning har jag beskrivit hur nästan alla kulörer kan blandas till från tre grundfärger. Men varför finns det då fem tusen olika nyanser av (exempelvis) blått i akvarellsortimentet? Dels handlar det om att ta genvägar och slippa blanda så mycket färg hela tiden, givetvis. Men det är också mer än kulören som skiljer olika akvarellfärger åt. Ovan har jag målat upp sex olika nyanser av blått, från olika märken. Här syns ganska tydligt att det också är annat som skiljer färgproverna åt. Vissa torkar mer ojämnt, som att färgen kryper ned i papprets gräng (så kallade granulerande färger) och andra torkar med en tunn linje runt ytan (så kallade kantbitare). Andra, som den neutralt blå längst till vänster, torkar ganska jämnt och utan tydliga egenskaper.


För att verkligen se skillnaden har jag förstorat två av dessa färgprover nedan, Deep Sea Green till vänster och Antwerp Blue till höger. Då syns tydligt att det är mer än kulören som skiljer dessa två färger åt. Deep Sea Green är en så kallad "Super Granulerande" färg, vilket ger en spännande textur när färgen samlas i papprets gropar när den torkar. I det här fallet är det nästan som att de olika pigmenten separerar lite från varandra i torkprocessen. Antwerp Blue, å andra sidan, är en typisk kantbitare, en egenskap som kan utnyttjas för att få som tunna tecknade linjer runt olika färgfläckar. 

En granulerande och en kantbitande akvarellfärg
En granulerande färg till vänster och en kantbitande färg till höger - se hur de olika färgerna skiljer sig åt när de torkar.

Men inte nog med detta - andra egenskaper som en färg kan ha är till exempel hur transparenta de är - från helt transparenta, till färger som är något opaka, och alltså har lite vitt i sig. De kan också vara mer eller mindre infärgande (staining på engelska), vilket gör dem mer eller mindre lätta att tvätta ur när de har torkat. Dessutom så kan färger vara mer eller mindre ljusäkta, och är de inte det så riskerar de att blekas med tiden. Den sista skillnaden är i pigmentens kvalitet - vissa färger är gjorda från naturliga pigment, vilket ofta är vackert, men dyrt, som pigment av olika mineraler, men ibland också har nackdelar, som cadmiumfärger som faktiskt är giftiga. 

Som nybörjare tycker jag inte att man behöver tänka så mycket på om färgen är ljusäkta, om den granulerar eller kantbiter osv. Det är bättre att testa sig fram och se vilka färger man gillar. Men för den som vill ta nästa steg i sin utveckling är det bra att känna till, och jag rekommenderar att införskaffa några färger med olika egenskaper och testa vad som passar ens stil att måla. 

Ljusäkthet (noll till tre *), opacitet (ofta en liten ruta som är helt eller halvt ifylld) och huruvida färgerna granulerar (G) framgår ofta av färgkartan, ibland även om de är infärgande (St). Om färgen är kantbitare eller inte får man testa sig fram till eller se på ett uppmålat färgprov. 

Kommentarer